Nutiden

I England, hundutställningar blev populära i mitten av 1800-talet. Välbärgat folk bevarade och födde upp mastiffer samt startade de första registreringar av stamtavlor. Dessa var registrerade i vad som då var den enda kennelklubben i världen, The Kennel Klubb in England, men storleken av mastiffen och dess behov att äta cirka lika mycket mat per dag som en vuxen människa, gjorde mastiffen för dyrbar för vanlig folk att behålla. Mastifferna började att minska i popularitet tills sena 1800-talet, då intresset plötsligt återuppväcktes, och man började att exportera Mastiffer till Amerika.

 

 

 

 

Efter första världskriget, fanns bara ett fåtal mastiffer kvar vid liv. Några få personer i England beslutade sig att försöka göra så gott de kunde för att se till att denna ras inte försvann för alltid. De startade återuppbyggandet av Mastiffen genom att mixa den med blod från korthårig St. Bernards.

 

 

Andra världskriget gjorde nästan slut på rasen i England. I Oktober 1946, femton entusiastiska mastiff-älskare samlade sig i London och började en nästan hopplös uppgift. Att rädda den engelska mastiffen från utrotning. Vid slutet av 1947 fanns bara sju hundar fortfarande vid liv i England. Detta ledde till import av hundar från USA och Kanada, samt länder i resten av Europa som fortfarande hade Mastiffer.